I september 2015 publicerades en populärvetenskaplig bok på Studentlitteratur med titeln: Arbetsintegrerande sociala företag – organisation, ledarskap och delaktighet. Vi är fyra forskare vid Göteborgs universitet som skrivit om arbetsintegrerande sociala företag ur olika perspektiv. Bokens resultat baseras på fyra tidigare studier som vi genomfört under åren 2009- 2014 ( se Hedin, Herlitz, Kuosmanen & Laurelii 2015)

Studie med stöd från FAS

Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur styrformer och ledarskap inverkar på de sociala företagens utveckling och överlevnad samt på medarbetarnas utveckling och integration i arbetslivet. Eftersom detta var ett föga utforskat område förstod vi att en kvalitativ och explorativ (utforskande) ansats var det lämpligaste angreppssättet. Under 2009-2010 genomförde vi fallstudier vid fyra företag i södra och mellersta Sverige. Bland företagen fanns ett socialt arbetskooperativ, ett personalkooperativ, ett aktiebolag och ett företag knutet till en ideell förening. Materialinsamlingen bestod av studiebesök, insamling av dokument, kvalitativa intervjuer och gruppintervjuer med ledare och medarbetare.

När analysen av fallstudien var klar, kvarstod flera frågor obesvarade, varför vi sände ut en enkät (per e-post) med frågor kring vissa teman till de 210 företag som då fanns i Tillväxtverkets register. Knappt hälften av företagen svarade och resultaten analyserades med hjälp av europeisk forskning kring sociala företag och genom diskussioner i forskargruppen. Resultaten redovisades i en slutrapport till forskningsrådet FAS som gett medel till studien samt i en engelsk artikel till tidskriften Voluntas som publicerades i deras nätversion 2012. Flera kapitel i boken från Studentlitteratur behandlar resultat från denna studie.

Studier av ett socialt arbetskooperativ 

Under åren 2007-2012 har U-C Hedin följt utvecklingen av verksamheten vid ett socialt arbetskooperativ där man stödjer utsatta kvinnor till förändring av sitt livsmönster. Detta kooperativ är medlem av ett större nätverk med 10-12 kooperativ i regionen. Personalen består av 8-10 medarbetare och ca 20 kvinnor (gäster) är samtidigt aktuella för gruppverksamhet, boende, utslussning till egna lägenheter och eftervård. Utvärderingarnas syfte var att se om man nådde uppställda mål, vilka resultat som arbetssättet gett för kvinnornas del samt om de nya arbetsmetoderna kunde spridas till samverkande organisationer, både offentliga och idéburna. Forskaren har följt utvecklingen av verksamheten genom tre olika projekt.

Materialinsamlingen har bestått av deltagande i möten samt kvalitativa intervjuer med kvinnor och personal (ca 20 intervjuer). En slutsats från studien är att en tämligen långvarig och helhetlig behandling, som innefattar individuella samtal, gruppsamtal, boende, arbete och fritid tycks hjälpa kvinnorna att förändra sitt livsmönster. Genom att följa kooperativets verksamhet under så lång tid som 6 år framträdde också andra viktiga frågor som handlar om vision och mål, personalledning, kompetensutveckling och utbildning av personal samt samarbetsrelationer i omvärlden (se Hedin 2012).

Studie av ledarskap i sociala företag 

Syftet med denna studie var att studera olika former av ledarskap i ASF. Detta kan se mycket olika ut. Det är beroende av hur företaget har startats, vilka intressenter och medarbetare som finns samt vilka mål, värderingar och affärsidéer som ligger till grund. Grundfrågan i studien var: Vilka förutsättningar finns för ledarskapet och vilka är förväntningarna och ansvaret som följer med en ledarroll.

Kvalitativa tematiserade intervjuer genomfördes med ett tiotal ledare vid olika sociala företag runt om i landet. Intervjuerna gjordes av Eva Laurelii tillsammans med Bo Blideman under 2012 och 2013. Intervjumaterialet har sammanställts till kommenterade berättelser. Tre ”experter” har från skilda perspektiv utvecklat olika teman från intervjuerna. Några slutsatser från studien är att ledarskap i sociala företag är en mångskiftande och svår uppgift. Att vara ledare innebär att förstå och bygga relationer till medarbetare, kunder och det omgivande samhället. Men också förstå olika marknadsmekanismer och de offentliga regelverken. Studien är utgiven av Tillväxtverket 2014 och tänkt att fungera som studie- och diskussionsmaterial för medarbetare i sociala företag (se Laurelii 2014).

 Studien ”Företagen som försvann”

En fjärde studie genomfördes under sommaren 2014 och var en preliminär kartläggning av sociala företag som lagt ned sin verksamhet under åren 2006-2013. I kartläggningen ingick faktauppgifter kring de 62 företag som försvunnit ur Tillväxtverkets register samt en kvalitativ intervjustudie med ledare och samarbetspartners från ett urval av 10 företag. Syftet var att studera företagens utveckling, deras samarbetsrelationer samt finansiella och andra svårigheter som lett fram till en nedläggning.

Materialinsamlingen omfattade interna dokument, tidningsartiklar och tematiska intervjuer med ledare och samarbetspartners t ex tjänstemän och politiker i aktuella kommuner. Alla intervjuer skedde per telefon på grund av den geografiska spridningen av företagen över landet. För varje företag sammanställdes materialet till en kort och översiktlig rapport om händelseutvecklingen. Några faktorer som föreföll ha påverkat företagens utveckling var finansiella problem, konkurrens i branschen, svårigheter med offentliga partners som drog in sitt stöd och samarbetsproblem mellan centrala aktörer. Studien publicerades i Tillväxtverkets rapportserie på hösten 2014 (se Laurelii, Hedin & Nilsson 2014).

Studien ”Civilsamhället och arbetsmarknaden”

Denna studie är genomförd på uppdrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Den är en kunskapsöversikt med två syften, dels att beskriva vilken svensk forskning som finns som beskriver civilsamhällets koppling till arbetsmarknaden, dels att fundera över områden och viktiga teman där det saknas forskning. Tre frågor låg till grund för materialinsamling och analys: Vilken omfattning och betydelse har civilsamhället i relation till den svenska arbetsmarknaden? Vilka former av arbete och arbetsintegration finns studerade inom det civila samhällets ram? Vilka möjligheter till arbete och sysselsättning för olika målgrupper beskrivs i forskningen?

Materialet som lästes och analyserades var huvudsakligen svenska (och några nordiska) forskningsrapporter, utvärderingar och studier som gällde olika former av arbete, arbetsförberedelse, praktik och arbetsträning.

Kunskapsöversikten utmynnade i två rapporter. Den ena rapporten ”Civilsamhället – arena för arbete och sysselsättning” behandlar arbetsintegration inom civilsamhällets organisationer. Där framgår att de traditionella forskningsråden bara i begränsad utsträckning har intresserat sig för civilsamhällets arbetsintegrerande verksamheter. Istället är en stor mängd projektverksamheter med stöd av ESF-rådet och Allmänna arvsfonden som har utvärderats av forskare. Här finns också en rad intressanta fynd och iakttagelser. De nyare formerna av arbetsintegrering; t ex socialt entreprenörskap och sociala företag (ASF) har också utforskats i högre grad än mer etablerade organisationer. Denna rapport har publicerats digitalt på Mucf:s hemsida (www.mucf.se) och kan även beställas från Mucf (se Hedin & Laurelii 2016a).

Den andra rapporten med titeln: ”Möjligheter till arbetsintegration inom civilsamhället” handlar om arbetsförberedelse och arbetsintegration av olika utsatta målgrupper t ex unga, arbetslösa, nyanlända, sjukskrivna mfl. Här framgår att föreningar och sociala företag inom civilsamhället har gjort mycket för att förbereda och slussa personer in på arbetsmarknaden. Men hur de olika stegen och processen ser ut för att komma in på arbetsmarknaden från utanförskap är inte tydligt utforskade. Rapporten finns publicerad på Piacs-projektets hemsida (www.piacs.se) se Hedin & Laurelii 2016b).

Pågående forskning?

För närvarande har vi ingen större studie på gång. Istället ägnar vi oss åt att skriva artiklar kring överblivet material från de tidigare studierna. Eva och Ulla-Carin ingår också i forskargrupper vid institutionen för socialt arbete i Göteborg. Vår tidigare forskargrupp (förstärkt med två nya medlemmar) förbereder en studie om ”Integration i arbetsliv och föreningsliv” gällande migranter och deras familjer i ett bostadsområde i Göteborg. Denna studie befinner sig på planeringsstadiet och har ännu ingen finansiering. Ulla-Carin ingår också i en forskargrupp som diskuterar studier kring ”Professionalisering och organisering i socialt arbete” och leds av professor Peter Dellgran, Institutionen för socialt arbete.